Skulle man dela min kropp i 2 delar, skulle den vara lika ihålig som en chokladtomten. (ni vet ju själva hur mycket luft man tuggar när man äter en sådan). Jag brukar vara glad, arg, stressad eller nervös men det är som hjärna kopplats bort, eller bytt kanal. Allt i mitt liv som brukar känns helt okej att göra, så som att gå till skolan, göra läxan, umgås med nära och kära och ut och gå, känns nu 200 gånger jobbigare. Det hade varit mycket trivsammare att ligga i sängen och gråta. tyst och stilla. sedan högt. högt som fan. sedan dö sorgedöden.

 

Jag är nog egentligen ledsen. men eftersom jag så sällan är ledsen tror jag inte riktigt jag känner igen känslan. haha va, jo, vafan. Klart jag varit ledsen innan. Jag känner visst igen känslan. men det är lika chokerande varje gång att det känns såhär jävla bedrövligt, som en liten minideprission varje gång. Vill bara lägga mig i min säng och gråta, men livet hindrar mig. hur kul på en skala ett till tio? två, om man avrundar uppåt.

 

hoppas skolan blir inställd imorgon och resten av året pga snön. Så någon kan dö sorgedöden ifred utan att livet kommer i mellan.

 

 

 

eftersom det aldrig utdelats någon riktig julhälsning så är det väl på tiden nu, för den som väntar på något gott kan dö på vägen..

såååå, God Jul.