Jag skulle ut och gå vid sju. men så började jag springa. mina ben skrek spring, spring henny, stanna inte, nej, förtsätt. Hela min kropp skrek nog föresten spring. Jag har gått runt och varit arg och ledsen mest hela tiden. Så jag antar att min kropp ville ut med all aggression. och jag hoppas jag fått ut den. Att marken jag sprang på fick ta stöten av min aggression känns bra, om vi hade döpt marken till exempelvis sten hade det känns ännu bättre för

Sten fick ta all henny aggression.

sten var det som fick ta skit.

sten sa inget han bara tackade och tog emot

sten fick skit & ingen gjorde något för att stoppa det.

jag antar ni sitter där ute i vida världen som frågetecken nu. 

ungefär såhär kan jag tänka mig.

 

 

 

men var inte oroliga, mina tankar är inte alltid så självklara för er som för mig. så därför kan det bli lite underliga texter, för er. ibland för mig också...

aj, nu spårar jag här. så nu slutar jag.